Jag heter Monica och har denna blogg som en del av mitt terapiarbete. En terapi som pågått i många år och som kommer att fortsätta många år. Jag har kämpat med motgångar hela mitt vuxna liv, kämpat mot sjukdomar, skador, medberoende, blivit utknuffad och stampad av nära och kära, Lärt mig livets hårda skola är rätt hård. Lärt mig att "flygplan lyfter i motvint" "man är aldrig starkare än den svagaste länken" "man blir stark av motgångar". Jag livets citat är många och jag har också lärt mig att det faktiskt finns en sanning i dessa. När jag nu ibland läser vad jag skrivet i början när jag skapade bloggen under avsnittet "BOKEN" kan det hända att det kommer tårar i mina ögon. Tårar av att jag kämpat och kämpat hela mitt liv.
För dig som ibland tycker att livet är orättvist - det blir till det liv du skapar och väljer att ha. Ibland känns det trist och jobbigt, ibland blir vi belönade av något fint i livet.
Det går som en dans....eller vad brukar man säga om saker som bara flyter på.
I helgen blev mopeden stulen. Tråkigt kan man ju säga. Den stod parkerad inne på gården och vi var hemma hela tiden men ändå lyckas någon smyga sin in obemärkt och sno mopeden.
Men nu är det ju så att inget ont som inte har något gott med sig.
Dagen efter blev det rundvandring i hela området tillsammans med maken. Hela 6 km avverkade vi i hyffsat tempo. Gata upp och ner och länga efter länga kikade vi in på tomterna för att se om det stod någon moped parkerad.
Men ingen moped - men 6 km motion.
I morse en rask promenad på drygt 4 km ner till stationen. Och till sist pass 75 med kvällen ridning.
Bara 25 träningspass kvar - gud vad jag är duktig!