Jag vet att jag är liksom en mussla ibland. Håller det mesta för mig själv och pyser ut lite på bloggen när orken infinner sig. Det är jag som person. Vill egentligen inte belasta människor i min omgivning med mina privata problem. Så jag pyser ut lite av mina tankar även idag....
De senaste veckorna har jag haft enorm smärta i ben och armar. Allt började en natt med otroligt smärta i mina ben. Sen kom armar. En molande konstig värk som inte går att beskrivas. En värk som var 24-7 och som knappt gick bort trots starka värktabletter. Kunde knappt stå på benen. Trodde de skulle sprängas av trycket som uppkom när jag stog upp. Armarna pulserade och gick inte att hålla i normalt läge. Det var svårt att köra bil och hålla armarna på ratten. De behövde vila hela tiden.
Ändå gick jag till jobbet och kämpade mig igenom en hel dag. Intryckt med massor av värktabletter stod jag ändå ut en dag på jobbet. Lite typiskt jag....jobbet framför hälsan. Fredag och måndag var jag sjukskriven.
Nu snart 2 veckor sedan...har smärtan i mina ben och höger arm gått bort. Jag tackar övre makter att de ändå hörde mina böner om att ta bort en del av smärtan. Men kvar lämnade de en vänsterarm som fungerar lite knepigt.
Att skala en mandaren och dela den är helt omöjligt. En sådan enkel sak som blir som en helt kraftansamling att bara lyckas.
Jag brukar skala en om dagen för att se om jag blir bättre på det. Om signalerna tar hissen hela vägen upp - men icke sa nicke. Hissen verkar stanna en bit upp på vägen. En annan sak jag brukar prova är om jag skulle kunna peta ut en kuse ur näsan. Bara för att det inte går att synka fingrarna så är det rätt kul att prova. Liksom dagens träning.
- Peta ut kusen ur näsan. 😆
- Skala mandarin
Tur att jag ändå kan vara lite humoristisk i allt elände. Men är glad att den värsta smärtan är över för denna gång. Kvar är bara vänsterarmen som värker och beter sig knepigt.
Fortsätter dock med min träning, skala mandarin och petar kusar ur näsan.
Idag var jag dock till läkaren som gjort en remiss till neurologen och till magnetröntgen. Han var dock inne på samma som jag var. Att detta var mitt första skov i MS.
Jag hoppas verkligen att det dröjer länge till nästa skov....
I helgen var vi på hundkurs igen. Tilde skulle lära sig "sitt" och "stanna" och var en exemplarisk valp som både satt och stannade när jag sa till henne. Kanske kan hon bli lite väluppfostrad iallafall.
För övrigt blev det inte mycket gjort i helgen. Tröttheten är rätt stor just nu så jag har mest legat och tittat på serier i massor av timmar.
Önskar er en riktigt trevlig måndag!
Kramelikram